Diagnoser
Dagens samhÀlle medför mer stress Àn nÄgonsin tidigare, dÀr vi fÄr allt svÄrare att koppla bort arbetet och fÄ en lugn stund för oss sjÀlva. Vi skall hinna med barn, hem och fritid i vÄrt tidsschema. Det hela kryddat med en dos prestationsÄngest och jakt pÄ prestige som vi kÀnner att samhÀllet krÀver av oss. Kroppen hÀrdar ut sÄ lÀnge den kan, men tvingas kompensera med olika störningar i form av olika besvÀr. En dag kommer den dock att sÀga ifrÄn och dÄ Àr det hög tid att söka hjÀlp. Stress Àr sÀllan ensam orsak till smÀrtor och besvÀr, men kan vara en kraftigt bidragande orsak. VÄr kropp behöver ocksÄ nÀringsrik kost pÄ fasta tidpunkter, regelbunden fysisk aktivitet och god sömn. Ju snabbare Du söker hjÀlp desto snabbare blir Du av med Dina symtom! PÄ Odenkliniken fÄr Du snabb hjÀlp med dina besvÀr!
HÀr följer en kort lista över besvÀr som vi bland annat behandlar:
HuvudvÀrk
NackspÀrr
Ryggskott
Höft- och ljumsksmÀrtor
KnÀproblem (löparknÀ, mm)
FotbesvÀr (hÀlsenebesvÀr, plantar fasciit/hÀlsporre, Mortons neuralgi, mm)
Lider Du av nÄgot av ovanstÄende besvÀr? Kontakta Odenkliniken för bedömning av om ditt problem Àr behandlingsbart eller inte.
Axel- och skulderbesvÀr
AxelsmÀrtor kan uppkomma runt hela axelpartiet. Vila lugnar oftast smÀrtan, men den dyker för det mesta upp igen vid nÀsta trÀningspass. Om man lÄtit skadan fortgÄ utan ÄtgÀrder kan Àven vilosmÀrta uppstÄ. AxelsmÀrtor Àr en av de vanligaste skadorna vid sÄvÀl styrketrÀning, crossfit, tennis som kastidrotter. SÄvÀl elitidrottare som motionÀrer kan drabbas.
Orsaken till axelsmĂ€rtor Ă€r ofta att man ökat pĂ„ sin trĂ€ning för snabbt. Ăvningar med press uppĂ„t kan ocksĂ„ vara provocerande. En annan faktor som kan spela in Ă€r nedsatt rörlighet i de övre revbenslederna, vilket kan orsakas av felaktigt andningsmönster eller dĂ„lig hĂ„llning. Biomekaniken i hela skuldergördeln Ă€r pĂ„verkad hos personer med axelsmĂ€rta (Lawrence 2014a, 2014b). För att komma till rĂ€tta med axelsmĂ€rtor behöver biomekaniken normaliseras.
TennisarmbÄge
Patienter med tennisarmbÄge har ofta smÀrta och nedsatt funktion i nacke och bröstrygg (Berglund 2008). Justering/manipulation av dessa omrÄden minskar smÀrtan vid tennisarmbÄge (Cleland 2004, 2005, Egan 2011, Fernåndez-Carnero 2008, 2011).
Ischias
Termen ischias betyder smĂ€rta lĂ€ngs med ischiasnervens utbredningsomrĂ„de dvs skinka, baklĂ„r, knĂ€veck och större delen av underben och fot. Ibland ser man termen âfalsk ischiasâ vilket Ă€r helt tokigt. Glöm det! I medicinsk betydelse sĂ„ Ă€r definitionen pĂ„ ischias den ovanstĂ„ende och dĂ„ kan den inte vara âfalskâ. Har du ont lĂ€ngs med ischiasnervens utbredningsomrĂ„de sĂ„ har du ischias. Vad din ischias beror pĂ„ kan vi inte svara pĂ„ förrĂ€n vi gjort en noggrann undersökning.
Vid ischiasbesvÀr Àr det viktigt att ta reda pÄ vad det Àr som orsakar smÀrtan. Att nerven Àr irriterad kan bero pÄ bÄde en mekanisk och/eller en kemisk retning som upptÄtt pÄ grund av till exempel nedsatt rörlighet i lÀndrygg och bÀckenleder, diskbrÄck, förtrÀngning i ryggraden eller kotglidning.
OBS! Om du förlorar förmÄgan att kontrollera urin och avföring eller fÄr kÀnselbortfall lÀngs skrev och insida lÄr sÄ ska du omedelbart Äka till akutmottagning för utredning.
NÀr du kommer in pÄ mottagningen sÄ Àr det första och viktigaste att se om vi kan behandla dig. Ska vi behandla eller skicka vidare till nÄgon av vÄra samarbetspartner som Àr ortopeder. Din beskrivning av dina symptom sÀger oss mycket om hur allvarligt det Àr. KÀnner du dig osÀker? SlÄ oss en signal sÄ vÀgleder vi dig om vart du ska ta vÀgen. Om din smÀrta Àr behandlingsbar och sÄ undersöker vi ryggraden och behandlar de delar som har nedsatt rörlighet.
LöparknÀ
LöparknÀ Àr en av de vanligaste löparskadorna. SÄvÀl elitidrottare som motionÀrer kan drabbas. LöparknÀ Àr en smÀrta som uppkommer pÄ utsidan av knÀet eller strax nedanför. SmÀrtan kommer oftast efter en stunds löpning. Vila lugnar oftast smÀrtan, men den dyker för det mesta upp igen vid nÀsta löppass. Om man lÄtit skadan fortgÄ utan ÄtgÀrder kan Àven svullnad uppstÄ pÄ utsidan av knÀet och t o m promenader smÀrtar.
Orsaken till löparknÀ Àr ofta att man ökat pÄ sin löpning (antal km, antal pass, ökat farten) för snabbt. SpÀnningen i ITB (iliotibialbandet = ett tjockt bindvÀvsstrÄk pÄ utsida lÄr) kan öka pga spÀnningar i höft- eller sÀtesmuskler. SpÀnningarna kan bero pÄ att nÄgon muskel Àr svag eller pga nedsatt rörlighet i bÀckenleder vilket i sin tur kan pÄverka muskelfunktionen. SpÀnningen kan ocksÄ bero pÄ fotproblem.
ITB fÀster pÄ utsidan av underbenet. PÄ vÀgen dit passerar ITB den laterala epicondylen (ett utskott pÄ lÄrbenet). Man har tidigare trott att orsaken till smÀrtan var att det uppstod friktion nÀr ITB glider över utskottet nÀr man böjer knÀet. Studier har dock visat att ITB har infÀstningar lÀngs lÄrbenet som förhindrar en glidning (Fairclough 2006 & 2007, Vieira 2007). SmÀrtan uppstÄr sannolikt av en inklÀmning av andra vÀvnader under ITB vid en ökad anspÀnning i ITB.
För att spÀnningen i ITB ska öka sÄ krÀvs en rotation mellan lÄrben och underben, dÀr lÄrbenet roterar utÄt och underbenet roterar inÄt. Orsaken till denna rotation Àr ofta nedsatt rörlighet i bÀckenlederna, vilket kan medföra dels en utÄtrotation av lÄrbenet samt en ökad spÀnning i m. Semimembranosus & m. Semitendinosus (muskler baksida lÄr) som inÄtroterar underbenet.
BesvĂ€r i fötterna som t ex nedsjunket fotvalv eller att foten âfaller inâ Ă€r en annan faktor som kan orsaka inĂ„trotation av underbenet.
Bristande bÄlstyrka
Â
Felaktigt andningsmönster
Â
DÄlig hÄllning
Â
Att springa med för lÄnga steg och landa med hÀlen först.
HÀlsenebesvÀr
HÀlsenebesvÀr (achillestendinos) Àr en fasa för de flesta löpare dÄ de tenderar att vara lÄngdragna historier. Ofta gör de första stegen pÄ morgonen riktigt ont. KÀnslan Àr att hÀlsenan Àr för kort och protesterar vÄldsamt mot att behöva strÀcka pÄ sig. Orsaken till hÀlsenebesvÀr Àr ofta att man ökat pÄ sin löpning (antal km, antal pass, ökat farten) för snabbt.
Diagnos stÀlls huvudsakligen utifrÄn patientens symptom och undersökningsfynd. Radiologisk undersökning tillför sÀllan nÄgot nytt. Vanliga undersökningsfynd Àr palpationsömhet, ofta mer uttalad pÄ sidorna av senan, och en förtjockning/svullnad pÄ senan nÄgra centimeter ovanför hÀlbenet.
Mekanismerna bakom hÀlsenebesvÀr Àr liknande de som ligger bakom hÀlsporre. Om fotvalvet belastas för hÄrt pÄ insidan av foten sÄ fastnar ofta ett ben (naviculare) i nedsjunket lÀge. Detta leder till att hÀlbenet (calcaneus) pressas bakÄt vilket gör att hÀlsenan strÀcks ut mer Àn normalt vilket skapar irritation i senan.
Problem i rygg- och bÀckenleder kan ocksÄ bidra med problem dÄ nedsatt rörlighet i dÀr kan reta nerverna som sköter kÀnsel och muskler i fötter och underben samt försÀmra cirkulationen dÀr, vilket försvÄrar lÀkning. SÄ Àr det av största vikt att det att alla leder fungerar som de ska frÄn nacke ned till fötterna. Detta stÀller större krav pÄ den som ska behandla dina hÀlsenebesvÀr.
PÄ omrÄdet tendinoser Àr Sverige vÀrldsledande med forskningsteamen med HÄkan Alfredson respektive Karin GrÀvare Silbernagel i spetsen. Det har idag publicerats mer Àn ett 50-tal studier pÄ hÀlsenor, knÀskÄlssenor och tennisarmbÄgar. Detta till trots Àr bilden om vad som hÀnder vid en tendinos inte helt klarlagd. Vad man har kunnat konstatera Àr att:
det inte föreligger nÄgon inflammation, dÀrav namnskiftet frÄn tendinit till tendinos.
man har sett i uppföljningsstudier att hos mÄnga patienter som nu Àr helt smÀrtfria och Äter i trÀning sÄ kvarstÄr de strukturella förÀndringarna flera Är efter behandling.
man har sett i djurmodeller dÀr man bara belastat ett ben att bilaterala förÀndringar uppstÄr, vilket indikerar att centrala nervsystemsmekanismer Àr involverade.
senvÀvnaden börjar producera och frisÀtta signalsubstanser som normalt bara finns i nervsystemet. En av dessa, glutamat, ökar nervers retbarhet och gör dem dÀrmed mer lÀttprovocerade.
Dessa fynd talar för den sĂ„ kallade ââbiokemiskaââ hypotesen, att de lokalt producerade signalsubstanserna har effekter pĂ„ vĂ€vnadsförĂ€ndringar, cirkulation och smĂ€rtsignallering.
Det finns visst vetenskapligt stöd för akupunktur och stötvÄgsbehandling, men mer studier behövs för att kunna sÀga nÄgot entydigt. Den behandling som anvÀnts mest under senare Är Àr excentrisk trÀning. Det finns flera olika modeller och program för detta. Det finns Àven hÀr visst vetenskapligt stöd, men mer studier behövs.
PÄ Odenkliniken undersöks och behandlas inte bara fotens funktion utan ocksÄ vid behov ryggradens funktion för att fÄ bÀsta resultat vid behandling av hÀlsenebesvÀr. Kontakta oss snarast möjligt för bedömning och behandling.
Undvik att belasta fötterna sÄ mycket som möjligt under behandlingstiden. Bra inlÀgg kan avlasta.
Provocera inte smÀrtan, gör inte nÄgot som gör ont. Det förlÀnger lÀkningstiden kraftigt.
Jobba med fotgymnastik enligt program frÄn Odenkliniken.
Plantar fasciit/hÀlsporre
Plantar fasciit/hÀlsporre kÀnnetecknas av en skarp smÀrta under hÀlen nÀr du stÄr eller gÄr. Ofta gör de första stegen pÄ morgonen riktigt ont. HÀlsporre gör ofta ont under frÀmre delen av hÀlen, men Àven lÀngre bak under hÀlen. Den utvÀxt pÄ hÀlbenet som gett upphov till namnet hÀlsporre har Àven visat sig finnas hos hÀlften av personer som inte har nÄgra problem varför det inte Àr troligt att det Àr den som Àr huvudproblemet.
Det som gör ont Àr överbelastning av infÀstningarna för plantarfascian (bindvÀven som hÄller upp fotvalvet och förbinder hÀlbenet med tÄrna). Den överbelastningen uppstÄr oftast genom problem med rörligheten i foten leder, i synnerhet rörligheten i mellanfoten. Om fotvalvet belastas för hÄrt pÄ insidan av foten sÄ fastnar ofta ett ben (naviculare) i nedsjunket lÀge. Detta leder till att hÀlbenet (calcaneus) och tÄrna pressas ivÀg frÄn varandra och foten blir lÀngre vilket sÀtter plantarfascian under konstant anspÀnning vilket skapar irritation i infÀstningarna.
Problem i rygg- och bÀckenleder kan ocksÄ bidra med problem dÄ nedsatt rörlighet i dÀr kan reta nerverna som sköter kÀnsel och muskler i fötter och underben samt försÀmra cirkulationen dÀr, vilket försvÄrar lÀkning. SÄ Àr det av största vikt att det att alla leder fungerar som de ska frÄn nacke ned till fötterna. Detta stÀller större krav pÄ den som ska behandla dig.
PÄ Odenklinken undersöks och behandlas inte bara fotens funktion utan ocksÄ vid behov ryggradens funktion för att fÄ bÀsta resultat vid behandling. Kontakta oss snarast möjligt för bedömning och behandling.
Undvik att belasta föttera sÄ mycket som möjligt under behandlingstiden. Bra inlÀgg kan avlasta.
Provocera inte smÀrtan, gör inte nÄgot som gör ont. Det förlÀnger lÀkningstiden kraftigt.
Jobba med fotgymnastik enligt program frÄn Odenklinken.
Mortons neuralgi
De vanligaste symtomen vid Mortons neuralgi (Àven kallat Mortons neurom, Mortons metatarsalgia, Mortons sjukdom eller Mortons tÄ) Àr smÀrta och domningar i framfoten. SmÀrtan Àr ofta brÀnnande och/eller skÀrande. BesvÀren förvÀrras vid belastning av foten. SmÀrtan orsakas av att en nerv i framfoten kommer i klÀm. DÄ nerven kommer i klÀm blir den irriterad och svullnar vilket ökar inklÀmningen. Vanligast Àr att det sker mellan 3: och 4:e tÄn, men det förekommer förekommer ocksÄ i mindre utstrÀckning mellan 2:a och 3:e.
Orsaken till att nerven kommer i klĂ€m i framfoten Ă€r ofta nedsatt rörlighet vid hĂ€lbenet och i mellanfoten. Om hĂ€lbenet (calcaneus) förlorar sin rörlighet i sidled sĂ„ leder det till en överbelastning av mellanfoten dĂ€r ett ben (cuneiforme III) ofta fastnar i nedsjunket lĂ€ge. Ăverbelastningen kan ocksĂ„ ske vid en olycklig fotisĂ€ttning nĂ€r man springer eller om man trampar snett.
Problem i rygg- och bÀckenleder kan ocksÄ bidra med problem dÄ nedsatt rörlighet i dÀr kan reta nerverna som sköter kÀnsel och muskler i fötter och underben samt försÀmra cirkulationen dÀr, vilket försvÄrar lÀkning. SÄ Àr det av största vikt att det att alla leder fungerar som de ska frÄn nacke ned till fötterna.
PÄ Odenkliniken undersöks och behandlas inte bara fotens funktion utan ocksÄ vid behov ryggradens funktion för att fÄ bÀsta resultat vid behandling av Mortons neurom. Kontakta oss snarast möjligt för bedömning och behandling.
Undvik att belasta föttera sÄ mycket som möjligt under behandlingstiden. Bra skor kan avlasta. Skorna ska vara breda och vÀl dÀmpade i framfoten.
Provocera inte smÀrtan, gör inte nÄgot som gör ont. Det förlÀnger lÀkningstiden kraftigt.
Jobba med fotgymnastik enligt program frÄn Odenkliniken.
Om man har ett arbete dÀr man stÄr och gÄr mycket kan man behöva vara sjukskriven.
Referenser
Berglund, K.M., Persson, B.H., Denison, E., Prevalence of pain anddysfunction in the cervical and thoracic spine in persons with and withoutlateral elbow pain, Man. Ther., 13 (2008) 295-299
Â
Chaudhry, H., Schleip, R., Ji, Z., Bukiet, B., Maney, M., Findley, T., Three-dimensional mathematical model for deformation of human fasciae in manual therapy, J. Am. Osteopath. Assoc., 108 (2008) 379-390
Cleland, J.A., Whitman, J.M., Fritz, J.M., Effectiveness of manual physical therapy to the cervical spine in the management of lateral epicondylalgia: a retrospective analysis, JOSPT, 34 (2004) 713-724
Egan, W., Glynn,P.E., Cleland, J.A., Thoracic spine manipulation, In: Fernåndez-de-las-Peñas,C., Cleland, J., Huijbregts, P., Neck and arm pain syndromes: Evidence-informedscreening, diagnosis and management, Churchill Livingstone, Edinburgh, 2011,pp.153-169
Â
Cleland, J.A.,Flynn, T., Palmer, J.A., Incorporation of manual therapy directed at thecervicothoracic spine in patients with lateral epicondylalgia: a pilot clinicaltrial, J. Man. Manip. Ther., 13 (2005) 143-151
Â
Fairclough, J., Hayashi, K., Toumi, H., Lyons, K., Bydder, G., Phillips, N., Best, T.M., Benjamin, M., The functional anatomy of the iliotibial band during flexion and extension of the knee: implications for understanding iliotibial band syndrome, J. Anat., 208 (2006) 309-316
Fairclough, J., Hayashi, K., Toumi, H., Lyons, K., Bydder, G., Phillips, N., Best, T.M., Benjamin, M., Is iliotibial band syndrome really a friction syndrome?, J. Sci. Med. Sport, 10 (2007) 74-78
Falvey, E.C., Clark, R.A., Franklyn-Miller, A., Bryant, A.L., Briggs, C., McCrory, P.R., Iliotibial band syndrome: an examination of the evidence behind a number of treatment options, Scand. J. Med. Sci. Sports, 20 (2010) 580-587
Fernåndez-Carnero,J., Fernåndez-de-las-Peñas, C., Cleland, J.A., Immediate hypoalgesic and motoreffects after a single cervical spine manipulation in subjects with lateralepicondylalgia, J. Manipulative Physiol. Ther., 31 (2008) 675-681
Â
FernĂĄndez-Carnero,J., Cleland, J.A., Arbizu, R.L.T., Examination of motor and hypoalgesic effectsof cervical vs thoracic spine manipulation in patients with lateralepicondylalgia: a clinical trial, J. Manipulative Physiol. Ther., 34 (2011)432-440
Lawrence, R.L., Braman, J.P., Laprade, R.F., Ludewig, P.M., Comparison of 3-dimensional shoulder complex kinematics in individuals with and without shoulder pain, part 1: sternoclavicular, acromioclavicular, and scapulothoracic joints, JOSPT, 44 (2014a) 636-645
Lawrence, R.L., Braman, J.P., Laprade, R.F., Ludewig, P.M., Comparison of 3-dimensional shoulder complex kinematics in individuals with and without shoulder pain, part 1: sternoclavicular, acromioclavicular, and scapulothoracic joints, JOSPT, 44 (2014b) 636-45, A1-8
Vieira, E.L., Vieira, E.A., da Silva, R.T., Berlfein, P.A., Abdalla, R.J., Cohen, M., An anatomic study of the iliotibial tract, Arthroscopy, 23 (2007) 269-274