Dagens samhälle medför mer stress än någonsin tidigare, där vi får allt svårare att koppla bort arbetet och få en lugn stund för oss själva. Vi skall hinna med barn, hem och fritid i vårt tidsschema. Det hela kryddat med en dos prestationsångest och jakt på prestige som vi känner att samhället kräver av oss. Kroppen härdar ut så länge den kan, men tvingas kompensera med olika störningar i form av olika besvär. En dag kommer den dock att säga ifrån och då är det hög tid att söka hjälp. Stress är sällan ensam orsak till smärtor och besvär, men kan vara en kraftigt bidragande orsak. Vår kropp behöver också näringsrik kost på fasta tidpunkter, regelbunden fysisk aktivitet och god sömn. Ju snabbare Du söker hjälp desto snabbare blir Du av med Dina symtom! På Odenkliniken får Du snabb hjälp med dina besvär!

Här följer en kort lista över besvär som vi bland annat behandlar:

• Huvudvärk

• Nackspärr

• Ryggskott

• Axel- och skulderbesvär

• Tennisarmbåge

• Ischias

• Höft- och ljumsksmärtor

• Knäproblem (löparknä, mm)

• Fotbesvär (hälsenebesvär, plantar fasciit/hälsporre, Mortons neuralgi, mm)

Lider Du av något av ovanstående besvär? Kontakta Odenkliniken för bedömning av om ditt problem är behandlingsbart eller inte.

Axel- och skulderbesvär

Axelsmärtor kan uppkomma runt hela axelpartiet. Vila lugnar oftast smärtan, men den dyker för det mesta upp igen vid nästa träningspass. Om man låtit skadan fortgå utan åtgärder kan även vilosmärta uppstå. Axelsmärtor är en av de vanligaste skadorna vid såväl styrketräning, crossfit, tennis som kastidrotter. Såväl elitidrottare som motionärer kan drabbas.

Orsaken till axelsmärtor är ofta att man ökat på sin träning för snabbt. Övningar med press uppåt kan också vara provocerande. En annan faktor som kan spela in är nedsatt rörlighet i de övre revbenslederna, vilket kan orsakas av felaktigt andningsmönster eller dålig hållning. Biomekaniken i hela skuldergördeln är påverkad hos personer med axelsmärta (Lawrence 2014a, 2014b). För att komma till rätta med axelsmärtor behöver biomekaniken normaliseras.

Tennisarmbåge

Patienter med tennisarmbåge har ofta smärta och nedsatt funktion i nacke och bröstrygg (Berglund 2008). Justering/manipulation av dessa områden minskar smärtan vid tennisarmbåge (Cleland 2004, 2005, Egan 2011, Fernández-Carnero 2008, 2011).

Ischias

Termen ischias betyder smärta längs med ischiasnervens utbredningsområde dvs skinka, baklår, knäveck och större delen av underben och fot. Ibland ser man termen ”falsk ischias” vilket är helt tokigt. Glöm det! I medicinsk betydelse så är definitionen på ischias den ovanstående och då kan den inte vara ”falsk”. Har du ont längs med ischiasnervens utbredningsområde så har du ischias. Vad din ischias beror på kan vi inte svara på förrän vi gjort en noggrann undersökning.

Vid ischiasbesvär är det viktigt att ta reda på vad det är som orsakar smärtan. Att nerven är irriterad kan bero på både en mekanisk och/eller en kemisk retning som upptått på grund av till exempel nedsatt rörlighet i ländrygg och bäckenleder, diskbråck, förträngning i ryggraden eller kotglidning.

OBS! Om du förlorar förmågan att kontrollera urin och avföring eller får känselbortfall längs skrev och insida lår så ska du omedelbart åka till akutmottagning för utredning.

När du kommer in på mottagningen så är det första och viktigaste att se om vi kan behandla dig. Ska vi behandla eller skicka vidare till någon av våra samarbetspartner som är ortopeder. Din beskrivning av dina symptom säger oss mycket om hur allvarligt det är. Känner du dig osäker? Slå oss en signal så vägleder vi dig om vart du ska ta vägen. Om din smärta är behandlingsbar och så undersöker vi ryggraden och behandlar de delar som har nedsatt rörlighet.

Löparknä

Löparknä är en av de vanligaste löparskadorna. Såväl elitidrottare som motionärer kan drabbas. Löparknä är en smärta som uppkommer på utsidan av knäet eller strax nedanför. Smärtan kommer oftast efter en stunds löpning. Vila lugnar oftast smärtan, men den dyker för det mesta upp igen vid nästa löppass. Om man låtit skadan fortgå utan åtgärder kan även svullnad uppstå på utsidan av knäet och t o m promenader smärtar.

Orsaken till löparknä är ofta att man ökat på sin löpning (antal km, antal pass, ökat farten) för snabbt. Spänningen i ITB (iliotibialbandet = ett tjockt bindvävsstråk på utsida lår) kan öka pga spänningar i höft- eller sätesmuskler. Spänningarna kan bero på att någon muskel är svag eller pga nedsatt rörlighet i bäckenleder vilket i sin tur kan påverka muskelfunktionen. Spänningen kan också bero på fotproblem.

ITB fäster på utsidan av underbenet. På vägen dit passerar ITB den laterala epicondylen (ett utskott på lårbenet). Man har tidigare trott att orsaken till smärtan var att det uppstod friktion när ITB glider över utskottet när man böjer knäet. Studier har dock visat att ITB har infästningar längs lårbenet som förhindrar en glidning (Fairclough 2006 & 2007, Vieira 2007). Smärtan uppstår sannolikt av en inklämning av andra vävnader under ITB vid en ökad anspänning i ITB.

För att spänningen i ITB ska öka så krävs en rotation mellan lårben och underben, där lårbenet roterar utåt och underbenet roterar inåt. Orsaken till denna rotation är ofta nedsatt rörlighet i bäckenlederna, vilket kan medföra dels en utåtrotation av lårbenet samt en ökad spänning i m. Semimembranosus & m. Semitendinosus (muskler baksida lår) som inåtroterar underbenet.

Besvär i fötterna som t ex nedsjunket fotvalv eller att foten ”faller in” är en annan faktor som kan orsaka inåtrotation av underbenet.

Bristande bålstyrka

 

Felaktigt andningsmönster

 

Dålig hållning

 

Att springa med för långa steg och landa med hälen först.

Hälsenebesvär

Hälsenebesvär (achillestendinos) är en fasa för de flesta löpare då de tenderar att vara långdragna historier. Ofta gör de första stegen på morgonen riktigt ont. Känslan är att hälsenan är för kort och protesterar våldsamt mot att behöva sträcka på sig. Orsaken till hälsenebesvär är ofta att man ökat på sin löpning (antal km, antal pass, ökat farten) för snabbt.

Diagnos ställs huvudsakligen utifrån patientens symptom och undersökningsfynd. Radiologisk undersökning tillför sällan något nytt. Vanliga undersökningsfynd är palpationsömhet, ofta mer uttalad på sidorna av senan, och en förtjockning/svullnad på senan några centimeter ovanför hälbenet.

Mekanismerna bakom hälsenebesvär är liknande de som ligger bakom hälsporre. Om fotvalvet belastas för hårt på insidan av foten så fastnar ofta ett ben (naviculare) i nedsjunket läge. Detta leder till att hälbenet (calcaneus) pressas bakåt vilket gör att hälsenan sträcks ut mer än normalt vilket skapar irritation i senan.

Problem i rygg- och bäckenleder kan också bidra med problem då nedsatt rörlighet i där kan reta nerverna som sköter känsel och muskler i fötter och underben samt försämra cirkulationen där, vilket försvårar läkning. Så är det av största vikt att det att alla leder fungerar som de ska från nacke ned till fötterna. Detta ställer större krav på den som ska behandla dina hälsenebesvär.

På området tendinoser är Sverige världsledande med forskningsteamen med Håkan Alfredson respektive Karin Grävare Silbernagel i spetsen. Det har idag publicerats mer än ett 50-tal studier på hälsenor, knäskålssenor och tennisarmbågar. Detta till trots är bilden om vad som händer vid en tendinos inte helt klarlagd. Vad man har kunnat konstatera är att:

• det inte föreligger någon inflammation, därav namnskiftet från tendinit till tendinos.

• man har sett i uppföljningsstudier att hos många patienter som nu är helt smärtfria och åter i träning så kvarstår de strukturella förändringarna flera år efter behandling.

• man har sett i djurmodeller där man bara belastat ett ben att bilaterala förändringar uppstår, vilket indikerar att centrala nervsystemsmekanismer är involverade.

• senvävnaden börjar producera och frisätta signalsubstanser som normalt bara finns i nervsystemet. En av dessa, glutamat, ökar nervers retbarhet och gör dem därmed mer lättprovocerade.

Dessa fynd talar för den så kallade ‘‘biokemiska’’ hypotesen, att de lokalt producerade signalsubstanserna har effekter på vävnadsförändringar, cirkulation och smärtsignallering.

Det finns visst vetenskapligt stöd för akupunktur och stötvågsbehandling, men mer studier behövs för att kunna säga något entydigt. Den behandling som använts mest under senare år är excentrisk träning. Det finns flera olika modeller och program för detta. Det finns även här visst vetenskapligt stöd, men mer studier behövs.

På Odenkliniken undersöks och behandlas inte bara fotens funktion utan också vid behov ryggradens funktion för att få bästa resultat vid behandling av hälsenebesvär. Kontakta oss snarast möjligt för bedömning och behandling.

• Undvik att belasta fötterna så mycket som möjligt under behandlingstiden. Bra inlägg kan avlasta.

• Provocera inte smärtan, gör inte något som gör ont. Det förlänger läkningstiden kraftigt.

• Jobba med fotgymnastik enligt program från Odenkliniken.

Plantar fasciit/hälsporre

Plantar fasciit/hälsporre kännetecknas av en skarp smärta under hälen när du står eller går. Ofta gör de första stegen på morgonen riktigt ont. Hälsporre gör ofta ont under främre delen av hälen, men även längre bak under hälen. Den utväxt på hälbenet som gett upphov till namnet hälsporre har även visat sig finnas hos hälften av personer som inte har några problem varför det inte är troligt att det är den som är huvudproblemet.

Det som gör ont är överbelastning av infästningarna för plantarfascian (bindväven som håller upp fotvalvet och förbinder hälbenet med tårna). Den överbelastningen uppstår oftast genom problem med rörligheten i foten leder, i synnerhet rörligheten i mellanfoten. Om fotvalvet belastas för hårt på insidan av foten så fastnar ofta ett ben (naviculare) i nedsjunket läge. Detta leder till att hälbenet (calcaneus) och tårna pressas iväg från varandra och foten blir längre vilket sätter plantarfascian under konstant anspänning vilket skapar irritation i infästningarna.

Problem i rygg- och bäckenleder kan också bidra med problem då nedsatt rörlighet i där kan reta nerverna som sköter känsel och muskler i fötter och underben samt försämra cirkulationen där, vilket försvårar läkning. Så är det av största vikt att det att alla leder fungerar som de ska från nacke ned till fötterna. Detta ställer större krav på den som ska behandla dig.

På Odenklinken  undersöks och behandlas inte bara fotens funktion utan också vid behov ryggradens funktion för att få bästa resultat vid behandling. Kontakta oss snarast möjligt för bedömning och behandling.

• Undvik att belasta föttera så mycket som möjligt under behandlingstiden. Bra inlägg kan avlasta.

• Provocera inte smärtan, gör inte något som gör ont. Det förlänger läkningstiden kraftigt.

• Jobba med fotgymnastik enligt program från Odenklinken.

Mortons neuralgi

De vanligaste symtomen vid Mortons neuralgi (även kallat Mortons neurom, Mortons metatarsalgia, Mortons sjukdom eller Mortons tå) är smärta och domningar i framfoten. Smärtan är ofta brännande och/eller skärande. Besvären förvärras vid belastning av foten. Smärtan orsakas av att en nerv i framfoten kommer i kläm. Då nerven kommer i kläm blir den irriterad och svullnar vilket ökar inklämningen. Vanligast är att det sker mellan 3: och 4:e tån, men det förekommer förekommer också i mindre utsträckning mellan 2:a och 3:e.

Orsaken till att nerven kommer i kläm i framfoten är ofta nedsatt rörlighet vid hälbenet och i mellanfoten. Om hälbenet (calcaneus) förlorar sin rörlighet i sidled så leder det till en överbelastning av mellanfoten där ett ben (cuneiforme III) ofta fastnar i nedsjunket läge. Överbelastningen kan också ske vid en olycklig fotisättning när man springer eller om man trampar snett.

Problem i rygg- och bäckenleder kan också bidra med problem då nedsatt rörlighet i där kan reta nerverna som sköter känsel och muskler i fötter och underben samt försämra cirkulationen där, vilket försvårar läkning. Så är det av största vikt att det att alla leder fungerar som de ska från nacke ned till fötterna.

På Odenkliniken undersöks och behandlas inte bara fotens funktion utan också vid behov ryggradens funktion för att få bästa resultat vid behandling av Mortons neurom. Kontakta oss snarast möjligt för bedömning och behandling.

• Undvik att belasta föttera så mycket som möjligt under behandlingstiden. Bra skor kan avlasta. Skorna ska vara breda och väl dämpade i framfoten.

• Provocera inte smärtan, gör inte något som gör ont. Det förlänger läkningstiden kraftigt.

• Jobba med fotgymnastik enligt program från Odenkliniken.

• Om man har ett arbete där man står och går mycket kan man behöva vara sjukskriven.

Referenser

Berglund, K.M., Persson, B.H., Denison, E., Prevalence of pain anddysfunction in the cervical and thoracic spine in persons with and withoutlateral elbow pain, Man. Ther., 13 (2008) 295-299

 

Chaudhry, H., Schleip, R., Ji, Z., Bukiet, B., Maney, M., Findley, T., Three-dimensional mathematical model for deformation of human fasciae in manual therapy, J. Am. Osteopath. Assoc., 108 (2008) 379-390

Cleland, J.A., Whitman, J.M., Fritz, J.M., Effectiveness of manual physical therapy to the cervical spine in the management of lateral epicondylalgia: a retrospective analysis, JOSPT, 34 (2004) 713-724

Egan, W., Glynn,P.E., Cleland, J.A., Thoracic spine manipulation, In: Fernández-de-las-Peñas,C., Cleland, J., Huijbregts, P., Neck and arm pain syndromes: Evidence-informedscreening, diagnosis and management, Churchill Livingstone, Edinburgh, 2011,pp.153-169

 

Cleland, J.A.,Flynn, T., Palmer, J.A., Incorporation of manual therapy directed at thecervicothoracic spine in patients with lateral epicondylalgia: a pilot clinicaltrial, J. Man. Manip. Ther., 13 (2005) 143-151

 

Fairclough, J., Hayashi, K., Toumi, H., Lyons, K., Bydder, G., Phillips, N., Best, T.M., Benjamin, M., The functional anatomy of the iliotibial band during flexion and extension of the knee: implications for understanding iliotibial band syndrome, J. Anat., 208 (2006) 309-316

Fairclough, J., Hayashi, K., Toumi, H., Lyons, K., Bydder, G., Phillips, N., Best, T.M., Benjamin, M., Is iliotibial band syndrome really a friction syndrome?, J. Sci. Med. Sport, 10 (2007) 74-78

Falvey, E.C., Clark, R.A., Franklyn-Miller, A., Bryant, A.L., Briggs, C., McCrory, P.R., Iliotibial band syndrome: an examination of the evidence behind a number of treatment options, Scand. J. Med. Sci. Sports, 20 (2010) 580-587

Fernández-Carnero,J., Fernández-de-las-Peñas, C., Cleland, J.A., Immediate hypoalgesic and motoreffects after a single cervical spine manipulation in subjects with lateralepicondylalgia, J. Manipulative Physiol. Ther., 31 (2008) 675-681

 

Fernández-Carnero,J., Cleland, J.A., Arbizu, R.L.T., Examination of motor and hypoalgesic effectsof cervical vs thoracic spine manipulation in patients with lateralepicondylalgia: a clinical trial, J. Manipulative Physiol. Ther., 34 (2011)432-440

Lawrence, R.L., Braman, J.P., Laprade, R.F., Ludewig, P.M., Comparison of 3-dimensional shoulder complex kinematics in individuals with and without shoulder pain, part 1: sternoclavicular, acromioclavicular, and scapulothoracic joints, JOSPT, 44 (2014a) 636-645

Lawrence, R.L., Braman, J.P., Laprade, R.F., Ludewig, P.M., Comparison of 3-dimensional shoulder complex kinematics in individuals with and without shoulder pain, part 1: sternoclavicular, acromioclavicular, and scapulothoracic joints, JOSPT, 44 (2014b) 636-45, A1-8

Vieira, E.L., Vieira, E.A., da Silva, R.T., Berlfein, P.A., Abdalla, R.J., Cohen, M., An anatomic study of the iliotibial tract, Arthroscopy, 23 (2007) 269-274